Översikt över orsaker till intellektuellt funktionshinder
Livslinjen:
- Genetiska störningar
- Biokemiska störningar
- Infektioner
- Syrebrist och andra bristtillstånd
- Olycksfall
Avvikelsen kan vara:
En annan förteckning över orsakerna
- Sociokulturellt eller omvärldsbetingat
- Strukturell felutveckling av hjärnan – många olika orsaker
- Genetiskt eller kromosomalt
- Ämnesomsättningsstörning – ofta genetiskt betingad
- Prematuritet – ökad känslighet vid förlossningen
- Traumatisk hjärnskada
- Endokrint – många orsaker
- Näringsbrist – se även 1. ovan
- Infektion
- Neuromuskulär störning
- Förgiftning
- Störning i hjärnans blodförsörjning – ibland orsakad av 2. ovan
- Neurokutana syndrom – i allmänhet genetiskt betingade
Definition av intellektuellt funktionshinder
- Intelligenskvot under 70
- Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning
- Problem upptäckta före 18 års ålder
Leder till:
- Varaktigt begränsad förmåga att förstå ny och sammansatt information eller lära sig nya saker
- Varaktigt begränsad förmåga att klara sig på egen hand
Exempel på adaptiv funktionsförmåga
- ADL-funktioner som att klä sig själv, daglig hygien och matsituation
- Kommunikationsförmåga som att förstå det som sägs och kunna svara
- Social förmåga, att umgås med jämnåriga, familjen, andra människor
Hur stor är gruppen invånare med intellektuellt funktionshinder i Sverige?
SCB: andelen utvecklingsstörda personer definierade som de som står utanför arbetsmarknaden på grund av utvecklingsstörning = 1,2 ± 0,4 % av männen och 0,6 ± 0,3 % av kvinnorna eller totalt 0,9 ± 0,3 % av befolkningen i arbetsför ålder.
SOS: andelen personer med utvecklingsstörning i befolkningen totalt 0,4 %.
- Etiologiska faktorer var kända hos 80 % av de gravt utvecklingsstörda med IQ under 50 och 50 % av de lindrigt utvecklingsstörda barnen.
- Downs syndrom räknas fortfarande som den vanligaste specifika orsaken till utvecklingsstörning, tätt följt av fragil X, som huvudsakligen finns hos pojkar och Retts syndrom, som bara drabbar flickor, men hos dem är den vanligaste progressiva utvecklingsstörningen.
Grad av intellektuellt funktionshinder
| Djup | Mindre än 20-25 |
| Svår/Grav | 20-25 – 35-40 |
| Måttlig | 35-40 – 50-55 |
| Lindrig | 50-55 – 69-70 |
| Gränsfall= Svagbegåvad | 70-79 |
Intelligenskvot enligt WAIS
Gravt utvecklingsstörda = personer på tidig utvecklingsnivå
A-nivån
Man förstår och agerar i det upplevda ”här och nu” rummet. Bara det som direkt syns, hörs eller direkt upplevs existerar.
- Man har inte någon reell förståelse för talat språk och kan inte tala.
- Man kan känna igen föremål i en van situation och reagerar om ordningsföljden förändras i invanda rumssituationer, detta innebär att man är känslig för förändringar i rutiner. Man har alltså ”känna igen minne” = eng. recognition.
- Man saknar reell symbolförståelse.
Kommunikationsförsök märks:
- genom att personen etablerar ögonkontakt,
- Genom personens uppmärksamhetsväxling mellan det hen är intresserad av och den hen kommunicerar med,
- Genom att personen gör pauser i handlingssekvenser, som lämnar utrymme till någon annan att gripa in och kommunicera,
- Genom personens upprepning och envishet.
Till detta kommer naturliga ljud och rörelser.
Det är i allmänhet alltför svårt att förstå sambandet mellan orsak och verkan. Men handlingar som har givit uppmärksamhet upprepas.
Att känna igen inger trygghet.
Det är fråga om personer som ofta är mycket skickliga i att avläsa sinnesstämningar i närmiljön. De mest utvecklade individerna inom denna grupp kan känna igen uttryck från talspråk, teckenspråk eller bildspråk som signaler t ex till aktivitet: ”äta mat” eller en tallriksbild kan komma att betyda ”jag ska gå till matbordet och sitta ner på min plats”.
OBS: Motoriska störningar, som också kan innefatta talapparaten, innebär risk för felbedömning. Det finns inget automatiskt samband mellan motorisk skada och förståndshandikapp.
B-nivån
Man förstår bilder och lär sig tala.
Man kan strukturera sina erfarenheter i konkreta praktiska klasser och koppla samman händelser i orsakssamband.
Man kan ta fram tidigare erfarenheter ur minnet och föreställa sig händelser och saker som man tidigare har upplevt. Man har alltså ”plocka-fram-minne” = eng. recall.
Hundraser är de hundar som man har träffat, maträtter är de som man har ätit tidigare.
Man kan hitta inom områden där man ofta vistas.
Tidsuppfattningen styrs av uttryck som förut, nu, sedan, men man har svårt med klockslag och veckodagar och man har svårt att vänta på händelser eller aktiviteter. Sedan är ett svårt ord som man gör klokt att undvika så långt som det går.
Man kan föra ett konkret om-så-resonemang men man har svårt att överföra erfarenheter från en situation till en annan liknande situation.
Man har svårt att i tankarna dra slutsatser om vad resultatet av en handling kan bli. T ex vid en ommöblering behöver man konkret flytta runt möblerna för att få en uppfattning av hur det blir.
Man förstärker gärna det talade språket med kroppsspråk, teckenspråk eller bildspråk.
OBS: Motoriska störningar, som också kan innefatta talapparaten, innebär risk för felbedömning. Det finns inget automatiskt samband mellan motorisk skada och intellektuellt funktionshinder.
C-nivån
De lindrigt utvecklingsstörda personerna
Man kan klara av de flesta situationer i vardagslivet. Kan lära sig att läsa och skriva, ordspråk där orden uttrycker något annat än andemeningen: ”kasta ett öga på något”, ”att tappa hakan”, ”att lägga benen på ryggen” etc.
Man förstår avstånd, riktning och platsers lägen i förhållande till varandra. Men man kan inte läsa kartan.
Man förstår klockan men kan ändå ha svårt att beräkna hur lång tid aktiviteter eller händelser tar.
Man kan använda de fyra räknesätten men helst addition och subtraktion. Man förstår i stora drag pengar och pengars värde. Men man har svårt att hantera symboler för symboler som checker eller kreditkort.
Man kan föra ”om – så” – resonemang oberoende av handling och överföra erfarenheter från ett område till ett annat.
Personer med lindrig utvecklingsstörning är ofta medvetna om sina begränsningar och många sörjer över att inte vara som andra människor. Många är mycket duktiga på att dölja sina svårigheter.
OBS även här: Motoriska störningar, som också kan innefatta talapparaten, innebär risk för felbedömning. Det finns inget automatiskt samband mellan motorisk skada och intellektuellt funktionshinder.